Mamma..
Läste ett blogginläggnyss, vars mamma skulle fyllt år idag,
Kände verkligen hur hela min kropp spreds utav en extrem saknad efter min mamma.
Självklart så finns hon alltid med mig, alltid i mina tankar men vissa dagar och stunder så är saknaden så enorm att jag inte vet vart jag ska ta mig till eller till vem jag ska vända mig, till någon som förstår
- Det är ensamt..
Tårarna trillar ner för mina kinder nu när jag skriver detta,
Alla behöver sin mamma och när hon inte finns till hands så tror jag inte det finns någon värre smärta och sorg.
Jag vill kunna ta upp telefonen, slå hennes nr, höra hennes röst och hennes lyssnade öra.
Jag vill höra hennes tankar, råd och synpunkter.
Men nu går inte det och det är så smärtsamt.
Jag vill ha dig tillbaka om bara för en minut..♥
Vem vänder man sig till för att få dessa moders råd?
Ingen kan någonsin ersätta henne, aldrig.
Varför finns du inte kvar, jag behöver dig vareviga dag..
Jag känner mig sorgsen, ensam och förvirrad..
det är tungt att bära.. En mamma kan man aldrig byta ut. Hon finns med dig och ser ner på dig och är stolt och lycklig över dig.
<3
Förstår dej gumman <3
Du är väldigt lik henne!